Sverige är en spännande land som bjuder på en variationsrik natur med ädellövskogar i söder och barr- fjällskog i norr. Biologisk mångfald, artrikedom, förutsätter att det finns just denna variation av biotoper i landskapet. De största hotet mot den biologiska mångfalden är överexploatering- alltså förlust och fragmentering av habitat. När exempelvis en skog avverkas försvinner ett livsutrymme, samtidigt försvinner också en spridningsmöjlighet från närliggande skogar. Om en population inte kan få ett genetiskt utbyte med andra artfränder hotas de att dö ut av inavel. Olika arter har dessutom olika krav på landskap, växtsammansättning, vatten- och näringstillgång etc.

Överexploateringen hotar den biologiska mångfalden.

Det finns många arter som exempelvis har en väldigt långsam utvecklingstid och som följaktligen inte hinner anpassa sig till dagens snabba förändringar i landskapet. År 2010 hade vi i Sverige 2153 st. rödlistade arter kopplade till skogen. Rödlistan är en lista med arter som i nuvarande tillstånd är mer eller mindre hotade till sin existens.  Idag är skogen en stor inkomstkälla och den biologiska mångfalden har hamnat lite i skymundan. Sverige har olika miljömål för vad dagens och framtida insatser ska leda till, bland annat finns miljömålen ”Ett rikt växt- och djurliv” samt ”Levande skogar” där det preciseras att den biologiska mångfalden i skogen ska bevaras.  För att de målen ska bli nåbara krävs det en förändring och anpassning av skogsbruket, det är en snäv balansgång mellan ekonomisk vinning och biologisk mångfald. Samtidigt kan vi fråga oss om värdet av en förlorad artdiversitet- vi vet faktiskt inte vad arters utdöende kan leda till för konsekvenser och är det något vi är beredda att chansa på?

Andra hot mot den biologiska mångfalden är miljögifter, utsläpp och invasiva arter. Gifter och utsläpp kan exempelvis ge försämrad fertilitet eller missbildning hos de organismer som blir utsatta för det och därmed påverka artens fortsatta överlevnad. Med invasiva arter menas arter som ej är naturligt förekommande i området och som konkurrerar ut de naturligt förekommande arterna. Invasiva arter är sådana som introducerats av människan, så som exempelvis jättebalsamin och signalkräfta.

Multnande granlåga. En viktig tillgång för den biologiska mångfalden i skogen. Foto: Malin Leverin

I en skog gynnas den biologiska mångfalden av död ved- både liggande och stående, olikåldrade träd, olika trädslag, skrymslen, slutenhet, fuktighet, rinnande vatten och sumpmarker. När man pratar om skyddsvärda skogar och naturvärden kan man ofta höra ordet signalarter. Det är arter som har lite högre krav och som ofta är ganska ovanliga i dagens moderna skogar. En signalart indikerar ett visst tillstånd i skogen, exempelvis lång kontinuitet, en viss slutenhet eller fuktighet etc. Arter som finns med på rödlistan är också bra indikatorer på en skyddsvärd skog. Man kan också höra ordet paraplyart, med det menas en art vars preferenser även täcker in andra arter. Det innebär att om man väljer att skydda en paraplyart och göra skötselåtgärder för denna så gynnar det även flera andra som har liknande preferenser eller som på nått sätt gynnas av åtgärderna.

Ängssvamp i gammal hävd.

Det är inte bara orördhet som gynnar den biologiska mångfalden. I de gamla ängsmarkerna fanns en hög artdiversitet. Numera växer de flesta ängsmarker igen eller brukas för hårt för att många av de gamla känsliga arterna ska kunna överleva. När markerna förr slogs med lie efter midsommar och sedan betades gynnades många arter som inte kräver så mycket näring. Idag när markerna konstgödlas och ofta skördas två eller kanske tre gånger missgynnas dessa ”känsliga” arter och ersätts av andra näringsgillande arter. Idag är marken dessutom vanligen försurad vilket också missgynnar många arter som trivs i kalkrik jord.